Tekniska Informationsmötet 2001

22 - 24 oktober i Helsingborg

Lars Mjörne från Statens Strålskyddsinstitut informerade därefter om radonet, dess hälsorisker och gränsvärden. Radongashalt och radondotterhalt mäts i Bq/m3. Radonhalt i vatten mäts oftast i Bq/l. Gammastrålning mäts i mikrosievert per timme uSv/h. Aktivitet är lika med sönderfall. Halveringstid är den tid det tar för aktiviteten att minska till hälften. För radon 222 är den 3,8 dygn. Radon är gasformigt. Radondöttrar fastnar och sönderfaller i luftvägarna.

Lungcancer har observerats hos:
människor som exponerats för radon i bostäder
- gruvarbetare som exponerats för radon
- djur som utsatts för radon
- människor som utsatts för gamma- eller röntgenstrålning, t.ex överlevande från Hiroshima och
  Nagasaki.

SSI bedömer att radon i bostäder orsakar 500 fall av lungcancer årligen i Sverige. Sannolikheten att antalet fall skulle överstiga 1000 bedöms vara liten. Närmare 90 procent av de som drabbas är rökare. Riktvärde för radon i befintliga bostäder är 400 Bq/m3 och gränsvärdet för nya byggnader är 200 Bq/m3.

Risker med radon i dricksvatten:
Radon som avgår från vattnet till inomhusluften kan orsaka några tiotal dödsfall i lungcancer varje år i Sverige. Förtäring av radonhaltigt dricksvatten kan orsaka några få fall i magcancer varje år.
Gränsvärden för radon i dricksvatten är:

Radonkällor är mark, byggnadsmaterial samt hushållsvatten. Riskerna för markradon är när marken innehåller relativt höga halter av radium t.ex alunskiffer och uranrika graniter och pegmatiter. Likaså marker med stor luftgenomsläpplighet, t.ex grusåsar och sandiga, grusiga moräner samt tjocka lager av sprängsten eller jordfyllning under hus.

Innan åtgärder mot radonförekomst sätts in, är det viktigt att ta reda på varifrån radonet kommer. Olika metoder att komma tillrätta med problemet är:
- radonsug
- radonbrunn
- luftkudddemetod
- öka luftomsättningen
- till- och frånluftsystem
- radonavskiljare

Ingvar Svensson från Brandförsvarsföreningen talade därefter om vikten av att minska gränserna mellan VVS- och Brand. 
SBF:s vision är att brandskador inte skall uppstå på grund av människors beteenden eller av tekniska orsaker. Strategin är att påverka privatpersoner, företag, organisationer mm tillverkare, konsulter, entreprenörer m fl. regelsystem såsom lagstiftning, försäkringsvillkor, normer, rekommendationer så att brandrisker elimineras och brandsäkerheten ökar.

Sambandet mellan ventilation och brand är mycket viktigt. En dialog har uppstått mellan de olika aktörerna i båda facken vilket är hoppingivande. 

Certifiering av sakkunniga.
I nuläget finns 10 st av Boverket certifierade sakkunniga. SBSC (Svensk brand och säkerhetscertifiering) har i nuläget certifierat c:a 20 st Certifierade Brandprojektörer.
Deras behörighet är:
- bostadshus mindre än 9 våningar. Max 1 källarvåning
- kontorshus mindre än 9 våningar. Max 1 källarvåning
- småhus (en eller tvåfamiljshus)
- butiker i bottenplan och mindre än 300 m²
- förskolor, högst fyra avdelningar
- garage, högst två plan om 5000 m² och med max en källarvåning
- envånings industribyggnad med en area mindre än 600 m²
- publika lokaler för mindre än 150 personer i byggnad med mindre än 9 våningar med max en källarvåning eller för fler personer om byggnaden är i ett plan.

Ägare/Innehavares ansvar enligt §41i Räddningstjänstlagen:
- skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand 
- livräddning vid brand 
- annan olyckshändelse
- förebygga brand
- hindra eller begränsa skador vid brand

Vad innebär egentligen ”avsevärt försvåra” och ”förhindra” spridning av brandgas?
Avsevärt försvåra:
- montage av brandspjäll?
- tryckfallsmetoden?
Förhindra:
- separata kanaler?
- brandgasspjäll ihop med förbigång (bypass)?

Det finns mycket att diskutera och VVS-branchen måste lära sig mer om installationer och vice versa. Vi måste helt enkelt lära mer av varandra.

Sven Pettersson informerade om Svensk Ventilation och menade att det är en kraftsamling för hela branschen. Dess uppgifter är att:
- främja branschens tillväxt och utveckling
- driva en aktiv lokalverksamhet
- arbeta för kompetensutveckling och lönsamhet
- driva övriga branschfrågor
- samarbetspartner inom bygg- och installationssektorn

Inom svensk Ventilation finns olika styrgrupper som behandlar.
- produkter
- entreprenader
- brand/ventilation
- utbildning
- bostadsventilation

Styrgrupp brand:
- remissinstans för brandfrågor
- bevaka arbetet nationellt och internationellt
- kartlägga/tolka föreskrifter/regler
- guidelines tas fram
- kompetenshöjning
- följa/påverka forskning/utbildning
- kartlägga produkter

Brandskydd i byggprocessen, hur blev det? Om detta talade Lars-Gunnar Strandberg från Karlstadsregionens räddningstjänstförbund.

Förebyggande brandskydd är en viktig del i det hela. Vid besiktningar har konstaterats en hel del felaktigheter, bl.a vad gäller brandskyddsmålning. Lars tog bl.a upp kontrollplanen som ett instrument att säkerställa brandskyddet. Den är ofta ok. vad gäller innehållet, men brister ofta i utförandet. Men det finns hopp. En ny konferens om brandskydd i byggprocessen skall hållas i Karlstad den 7-8 maj 2002 och Ni är alla välkomna att anmäla Er.

Ralph Olsson Munters Europé AB redogjorde för kondensproblematik i olika typer av byggnader. Luften är torr på vintern och c:a 10 ggr. fuktigare på sommaren och det är främst då som problemen uppstår. Luftfuktigheten varierar kraftigt. Det är torrast i april, maj. Mögel uppträder vid en relativ fuktighet över 70%. Man mår bäst vid en relativ fuktighet mellan 40-60%. Det bästa sättet att sänka den relativa fuktigheten är att avfukta. Fuktig luft och kyla är ett problem (isbildning). Kondens problem förekommer ofta i ishallar, reningsverk och pumpstationer. Man kan inte värma bort kondensproblem. Kondensproblem förekommer också i krypgrunder och olika fartygstyper. Det enklaste och effektivaste sättet att lösa problemen i krypgrunder är att avfukta.

Golvvärme var rubriken på nästa anförande, som hölls av Peter Roots från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Hela föredraget finns på vår Nytt & Nyttigt sida.

Hur gick det med VASKA-projektet? Rolf Kling VVS-Installatörerna.
Utvärderingen av VASKA-projektet gav positiva resultat. Sedan 1987 har det i Umeå byggts ca 4000 lägenheter med VASKA-krav. Inga vattenskador hittills! Synsätt och tekniska lösningar har blivit accepterade i Umeå. Framförallt bland byggherrar, projektörer och entreprenörer som arbetar med flerbostadshus. Länsförsäkringar i Västerbotten gav 30% rabatt för hus som uppföljde VASKA-kraven. Projektet sparar även miljön (ingen rivning, inga transporter samt enklare reparationer och ombyggnader). Det är vidare ett sätt att delvis undvika sjuka hus (fukt på fel ställe). Trots att det nu är bevisat att man kan bygga vattenskadesäkert har det visat sig svårt att sprida kunskap, få acceptans och tillämpning av erfarenheterna utanför Umeå-området.
Så här enkelt är det.
-Vattentäta bad- och duschrum
-Planera för läckage
-Planera för reparation.

I VASKA-projektet finns checklistor för nybyggnad samt för rivning och ombyggnad. En ny vattenskadeundersökning sker 2001 med F-bolag samt Poseidon och Svenska Bostäder.

Solklart - solvärme. Lars Andrén. Svenska Solenergiföreningen - SEAS.
Problemet för solvärmen är ett attityd- och kunskapsproblem. Dels att tekniken finns, när den skall användas och hur den skall integreras. Här finns ett stort informationsglapp. Ett annat problem enligt branschen är de olika handläggningsrutinerna hos byggnadsnämnderna främst vad gäller bygglov, bygganmälan samt avgifter. I överenskommelse med staten skall det nu drivas en kampanj ”SOLKLART SOLVÄRME” där det skall informeras, utbildas och marknadsuppföljas. Vad beträffar framtiden så tror man på en expansion. Mycket talar för solvärmen. Solenergin är ju gratis. Därför är ränteläget viktigt emedan här endast erfordras en investering. Ett annat problem är riskkapital till industriell tillverkning.

OVK-Legionella.  Madeleine Hjortsberg, Bertil Jönsson Boverket.
En försöksverksamhet med undantag från OVK pågår fram till den 1 september 2005 då en utvärdering skall ske. Tjugoåtta fastighetsägare ingår med olika verksamheter och olika kvalitetssystem. Förutsättning för medverkan är godkänd OVK Deltagarna erhåller ett särskilt intyg om att de ingår i projektet. En årlig tredjepartsrevision på 5% av systemen skall ske. Byggnader som avyttras under försöksperioden återgår till det gamla systemet.

Legionellaspridning skall förhindras. En riskanalys bör ske vid flera tillfällen. Inte minst i projekteringsskedet. EAS CPDV är en ny märkning för material som har kontakt med dricksvatten. En hög skyddsnivå för konsumenterna är målet.

Rolf Kling redogjorde för begreppet Ansvarig Installatör som är ett nytt initiativ till förbättring av installationsverksamheten och kommer att kompetenshöja hela installationsbranschen. Det betyder för byggherren att ett nära samarbete med Ansvarig Installatör tillför kunskap, kvalitetssäkring och miljökompetens.
Varje företag som får kalla sig Ansvarig Installatör måste ha minst en certifierad projektledare tillgänglig för projekt. Projektledaren har lång yrkesvana, goda kunskaper om kvalitetssäkring samt omfattande kunskaper inom det egna teknikområdet. Hans kunskap kontrolleras och godkänns av ett certifieringsföretag. SWEDAC ackrediterar och övervakar certifieringsföretag och är myndighet i Sverige.

GERARD GUSTAFSSON